del 1:
a. Arvet och miljön.
b. I cellen så finns det en cellkärna och i den så finns det 46 kromosoner och i dom så finns vårt DNA som är format som en slingrig snöre. En liten del av de snöret kalas för gener och där finns arvet.
c. DNA snurrade snören som dina egenskaper finns i.
d. 46 stycken. 23 från pappan och 23 från mamman.
e. De 22 första paren är lika men de sista är inte alltid lika för det är könscellerna.
f. Min mammas tånaglar, jag kan böja tungan som min pappa. Jag får mycket rynkor när jag ler de e från min pappa. Jag har ärvt min pappas stavande. Jag har ärvt min pappas tålamod. Jag och mamma har höjdskräck.
del 2.
a. A T C (U) G
b. 99,9 %
c. aminosyror
d. Bygga upp kroppen t.ex muskler. Vilka egenskaper du får. Enzymer styr de som sker i cellerna.
e. Dom sitter i olika kombinationer som ger olika proteiner och egenskaper. 7
f. Shimpans 99% ko 80% banan 50% katt 90 % mus 75% bananfluga 60%
g. Från första början va de bara bakterier sen djur och då har vi människor åkt ut på en annan gren men den grenen är inte så lång än och då är det ändå väldigt mycket lika gener även fast att vi är på olika grenar.
del3
a. En mutation är en plötslig förändring i DNAt. Det finns båda bra och dåliga mutationer. Vissa sjukdomar kan va mutationer som man har fått med i sina gener från föräldrarna.
b. Dom skadliga mutationerna är t.ex cancer och ALS. Men vissa är också viktiga. Djurs mutationer är livs avgörande för dom anpassar sig till miljön osv. Så var det för oss människor också för men nu har vi anpassat samhället så vi behöver inte fler mutationer för vi ska klara oss.
c. Vanlig celldelning kallas mitos.
d. Det finns två namn för det. Reduktionsdelning eller Meios.
e. En vanlig cell i kroppen innehåller 46 men när ägget och spermien ska befrukta sig så måste det komma 23 från spermien och 23 från ägget för att det ska bli 46 till den individen som skapas.
f. Som jag skrev på fråga E så måste det komma 23 från varje för att när den människan skapas så ska det bli 46. För om könscellerna hade haft lika många som vanliga celler så hade det blivit 92 kromosomer i varje cell, och då hade det inte varit en människa.
del 4.
a. När ett barn föds så får den hälften av sina gener från mamman och hälften från pappan. Men vissa gener kan vara dominanta och andra kan vara recessiva. T.ex om mamman har bruna ögon och pappan blå så får barnet bruna för att det var dominanta anlag i dom generna. Så dominanta är starka anlag och recessiva är svaga anlag. Man bruka skriva dominanta som ett stort R. Medans man skriver recessiva som ett litet r.
b.
c. Ett barn som får en helt annan ögon färg än sina föräldrar har ofta fått det från andra i släkten kanske mormor och morfar. För om båda föräldrarna har recessiva gener i ögonen och en mormor har dominanta gener så kan det komma från henne.
e. Det anlaget finns i könscellen X.
f. I äggcellen bildas kromosomerna X och i spermier så bildas det både X och Y.
g. Färgblindheten sitter i kromosomen X och kvinnor har två X så om dom får det i ett X så har dom fortfarande ett friskt X. Men männen har bara ett X och om dom får det i det
X:et så finns det ingen plan B för dom.
del 5.
a.Man tar en bakterie och i den så finns det en DNA sträng. Man använder enzymer och klipper av en bit av det och sedan lägger man i den i något annat t.ex en potatis.
b. GMO är om man har stoppat in andra gener i något. T.ex på mat så måste det stå GMO på det om det finns mer än 5% andra gener i.
c.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar